Jag vet inte riktigt när det var jag började gilla blommor. Kanske var det som med Beatles, som min mamma älskar obehagligt mycket. Bara därför var ju jag tvungen att hata dom hela min barndom. Det var inte förrän jag började på gymnasiet (!) som jag faktiskt erkände för mig själv att dom var nåt att ha genom att absolut ljudlöst sno nån samlingsplatta från mammas samling och lyssna på den i min cd freestyle (!!) på väg till skolan.

Min mamma älskar även blommor. (Cue Ödessymfonin)

Men i takt med att jag har växt upp och insett att min mamma är en cooling och mitt liv blir betydligt lättare och roligare att embraca henne av hela mitt hjärta istället för att stänga henne ute och leka bitter tonåring gick jag faktiskt in på Blomrum (blomsterhandeln bredvid jobbet) och köpte körsbärsblommor på kvist. Egentligen skulle dom vara födelsedagspresent till någon, men jag glömde dom på förfesten osv så dom hamnade hemma hos mig. Veckan efter köpte jag påskliljor och Irisar. Veckan efter det lavendel och för ett par dagar sedan var jag ute och plockade mother flippin' vitsippor!! Srsly??

Jag finner mig i nya situationer nu, otänkbara för så sent som två månader sen. Jag går in på blomsteraffärer. Jag för konversationer om persikoblommor vs. körsbärsblommor. Jag ber om råd från främlingar som läser min blogg, vad fan är det för fel på min lavendel?

Ni ser ju, den hänger ju bara. Ska det vara så? Jag vattnar den så fort den inte känns fuktig längre och då är inte bladen så livlösa längre, men this is as good as it gets. Är det normalt?