torsdag, januari 25, 2007
Damen med nålarna
Jag har problem med nacken. Den är alldeles för spänd, så spänd att jag fick läkarordinerad sjukgymnastik. Närmare bestämt akupunktur. En dam av modell äldre på vårdcentralen i Krokslätt har under fyra månaders tid satt nålar i mig två gånger i veckan.
Det är omöjligt att inte inleda ett förhållande.
Jag och K tycker om varandra, hon stönar alltid med mig på ett högst sympatiskt sätt när hon trycker in dom mest smärtsamma nålarna (dom i basen av huvudet) och skrattar med mig varje gång det börjar blöda när hon tar bort nålarna handen. Vi är båda svenskor, så självklart pratar vi mest om väder, och ni må tro att vi hade mycket att prata om när det var översvämning i Mölndalsån. Hon har alltid ett gummiband i beredskap när jag glömt av att ta med ett hårband och jag hjälper henne med bussar och tåg när hon ska åka till någon kompis söder om Mölndal. Ibland, när vi båda är grubblande, irriterade eller sorgsna, hälsar vi bara och lämnar kallpratet hän.
Därför känns det lite konstigt att det är min sista akupunktursession imorn. Jag tror jag kommer att sakna K litegranna, och jag tror faktiskt att hon kommer att sakna mig litegranna med. Jag är ju trots allt hennes enda patient under 70 år. Misstänker jag.
¶ 22:43 Det är omöjligt att inte inleda ett förhållande.
Jag och K tycker om varandra, hon stönar alltid med mig på ett högst sympatiskt sätt när hon trycker in dom mest smärtsamma nålarna (dom i basen av huvudet) och skrattar med mig varje gång det börjar blöda när hon tar bort nålarna handen. Vi är båda svenskor, så självklart pratar vi mest om väder, och ni må tro att vi hade mycket att prata om när det var översvämning i Mölndalsån. Hon har alltid ett gummiband i beredskap när jag glömt av att ta med ett hårband och jag hjälper henne med bussar och tåg när hon ska åka till någon kompis söder om Mölndal. Ibland, när vi båda är grubblande, irriterade eller sorgsna, hälsar vi bara och lämnar kallpratet hän.
Därför känns det lite konstigt att det är min sista akupunktursession imorn. Jag tror jag kommer att sakna K litegranna, och jag tror faktiskt att hon kommer att sakna mig litegranna med. Jag är ju trots allt hennes enda patient under 70 år. Misstänker jag.
