VARFÖR ÄR JAG KOMPIS MED DIG DITT JÄVLA MIFFO Jag sitter och lyssnar på Sarah i olika versioner. Mauro Scocco och Daniel Lindström. Sarah är en sån där låt som man kommer ihåg från barndomen, som mamma spelade för mig och syrran (som heter Sara) och som vi dansade som galningar till. Och jag har alltid bytt ut orden och retat Sara med t ex Å sara du fes på mig jag ligger i hörnet ring amublansen. (rätt påhittigt för en femåring får ni väl ändå hålla med om) Nu höjer jag fett för nu kom saras supercoola metalpojkvän. Nu sjunger jag med också. (vi delar en väldigt lyhörd vägg och jag slår vad om att hon skäms ihjäl just nu)

Påskafton. Mamma kör som vanligt sin lilla skattjakt och som vanligt ÄLSKAR jag och Sara det. Jag är fortfarande en femåring inombords. Nu har vi käkat supergod påskmiddag och så vi ska käka påsktårta också. Ikväll ska jag åka till Per och chilla med matsson murcas o henke.

Igår var jag med Hallgren. Hon hade laddat ner Svenska Hits Singstar så vi mölade choklad och chips och vi (jag) drack jordgubbsvin och (hallgren) drack jack daniels. Sen såg vi Bigger Longer and Uncut och skrattade ihjäl oss. Hallgen sa en massa fula fyllegrejor och var allmänt störd och ungefär femtio gånger undrade (och skrek jag) VARFÖR ÄR JAG KOMPIS MED DIG DITT JÄVLA MIFFO. Fy fan vad kul jag hade.

  ¶ 18:27