V for Renrakad
Jessica tog med mig på gratis förhandsvisning av V for Vendetta idag. Innan hade vi dinat på BK, its all good. Filmen var bra, lite föör svulstig at times, men hade en ganska smart story, om än inte så skrämmande som jag trodde att den skulle vara. Och såklart, men Joel Silver i spetsen som producent kan det ju bara bli massa action. Men Natalie Portman vägde upp det där, och Hugo Weaving som V, den mystiske hjälten som vill spränga det futuristiska big brothersamhället inifrån är ju bara allmänt äg. Men det var inte filmens höjdpunkt. Nej inte ens den skitlöjliga Guy Fawkesmasken var bäst. Tänk dig det där: Du har fått sitta i en cell långt bort i helvete, du har torterats och fått raka av dig allt hår och fått äcklig mat som t o m råttorna dissar. Men vänta lite - du slipper ut! Det regnar ett livsgivande sommarregn utanför och du sträcker ut armarna i tacksamhet. Du gråter och sträcker armarna högre och högre upp - rakt upp i skyn. Men hmm... du har efter säkert en månads tid - i fängelse som skulle kunna vara direktimporterat från Turkiet - renrakade armhålor? På given signal började jag o Hallgren asgarva. DET var filmens absoluta höjdpunkt.