Postpubescent angst Igår satt jag hur länge som helst och skrev en etikuppgift i religionen och en utvärdering av vår träningsdagbok i idrotten. Saken är det att jag är verkligen SÅ trött på det nu, och jag har liiite kvar att göra på båda och jag har skjutit upp det sen klockan nio nu. (nu är klockan 23.12)

Så bloggen är väl ett underbart sätt att skjuta upp allt en tio minuter till.

Var ledig idag. Var ledig måndag, tis och torsdag. Inte helt fel, ettorna har sitt radioprojekt som nästan alla lärare assisterar så det är gött. Var på yoga och gymmet imorse. Det känns äntligen som att jag är BRA på yoga. Jag har hela tiden tänkt att men jag är kass för att jag kan inte ta upp benet hela vägen i Trädet och sånt där. Men idag var det massa rookies med och jag kände mig som en guru, haha. Jag är ganska smidig, men min balans är (som bekant) sååå dålig. Där ligger jag på en gaaanska låg nivå om säger så.

Maya sa en sån bra sak idag. Hon brukar alltid avsluta passet med att säga vist. Hon är så ung, men så... aa vis. Hon började tala om hur man har så lätt att gå upp i sig själv och bestämma sig för att det här vill jag ha. Typ det här röda äpplet vill jag ha och inget annat. Men om någon skulle lägga ett grönt äpple framför mig som kanske är precis lika gott, fast ser annorlunda ut och ger andra upplevelser ser jag inte, jag reflekterar inte ens över det för jag är så bestämd att jag ska det röda äpplet. Vi måste ha ett öppet sinne och lita på att universum har goda ting i bakfickan för alla, det gäller bara att våga lyfta blicken och SE dem. Det låter mkt bättre på hennes engelska.

Nu finns det inga fler undanflykter. Nu måste jag ta tag i religionen. xxx  ¶ 23:35