springa barfota på klistrigt gräs
"Vad skulle jag göra utan Fille? Alltså seriöst. När hela världen ser ut som Sleepy Hollow och allt känns bajs i skolan, typ som det har gjort hela höst- och vårterminen så räcker det med att jag tänker på henne och fjantiga skräckfilmer från 90-talet, höga spriteglas och harry potterböcker, frukost med ljummen mellanmjölk på bryggan vid tulebo, kissnödig pantgömme, fisorgier på mitt rum, stairmaster, Cribs och Newlyweds, riktiga asgarv som bara får en att kissa ner sig, bling bling, springa barfota på klistrigt gräs och få gröna fläckar på knäna och rosa indiska kuddar som glittrar i soooolnedgåååången. Alltså shit."
klippt ur min lunardagbok från förra sommaren kanske. Eller våren. Jag menar det fortfarande lika mkt som då.
Jag trodde att peaken för träningsvärken från pumpen igår ägde rum imorse. Jag fick bokstavligt talat RULLA ur sängen, ner på golvet och kräla in på toa, lägga mig i fosterställning på golvet i duschen och cry for mercy. Men nu, ca tolv timmar efter det jag gick upp känns det ännu värre. Jag vet att jag kommer att bli sittande här framför datorn ett tag till, för jag
kommer inte upp. HAHA. Men jag gillar pump, det är mycket roligare än gym.
Ledig imorn, så himla härligt. Har yoga med underbara Maya, sen så tänkte jag softa mest hela dagen faktiskt. Har fått recensionsex av Jonas Hassen Khemiri som jag tänkte läsa lite. Most probably accompanied med vaniljte och en eller annan pepparkaka.

Läste ut Agatha Christies "Dolken från Tunis" igår. Jag tyckte nog att den var ganska seg och i början, och förstod inte alls varför Sartre tyckte att det var ett mästerverk när han översatte den till franska. Men så kom upplösningen och jag blev totalt charmad, yet again, av Christie. Som bekant har hon två detektiver, Miss Marple och Hercule Poirot. Jag gillar marple, en tjock lite halvtyken tant. Men hon är alldeles för praktisk och redig. Jag avgudar Poirot, han är en snobbig belgare som älskar att överdramatisera och vara hemlighetsfull om vart annat. En riktig drama queen när rätt tillfälle ges, och så tyken som man blir. Plus att jag alltid hade velat ha hans mustascher.