tisdag, januari 17, 2006
ett litet fjantkompendium
Alltså det här var ju inte så kul... Hittade ett par görsnygga converse på internet, men nu har jag fått reda på att dom inte tillverkas längre i Sverige och att det inte finns ett endaste par kvar. Alls. :( Att köpa dom från den amerikanska hemsidan går på 843 spänn med frakt och skatt och sånt där. Inte så kul. http://www.converse.com/zproductdetails.asp?zcatid=2&zsubcatid=3&zgenid=1&leftnavid=1&leftnavsubid=3&sku=1T132# Så ser dom ut iaf. Jag som dessutom inte tänkte köpa ett par till converse, för att jag är rätt trött på själva modellen och färgerna. Jaja, det finns ju fler skor än dom om man säger så. :)
Har samhällsprov också, ett litet fjantkompendium på sex sidor på Sveriges statsskick. Imorn.
Och har blivit helt galet kär i en John Legend låt, It don't have to change. Den första låtinfatuation jag haft i år. Andra kända förälskelser är Hey Jude/Beatles, Poison Oak/Bright Eyes, I miss you/Marit Bergman, how come you don't call me/Alicia Keys, I'm a cuckoo/Belle and Sebastian, Mississippi kan vänta/Håkan Hellström, Blame it on my youth/jamie cullum, alla mot alla/kent, good night hollywood blvd/ryan adams etc...
Lyssnar på I'm a cuckoo nu, for old times sake så där. Den är så mkt ettan och radioprojektet för mig. Det var ungefär så jag gav upp komersiell radio och började lyssna på P3. It paid off ganska snabbt, för inom nån timme hörde jag I'm a cuckoo och blev kär. Jag visste inte hur man laddar ner låtar (jag vet fortfarande inte) och hörde inte namnet på gruppen. Sen nästa dag var jag på väg hem till Frida, klockan var la åtta eller ngt och det var januari och snön var som knakande puder och luften var alldeles krispig. Det var skitkallt, jag hade gått hemifrån och hade förlorat känseln i kinderna för länge sedan. Då hörde jag låten igen, och var tvungen att fortsätta upp till den blå kyrkan (glömmer jämt bort vad den heter) för att hinna lyssna på hela låten innan jag kunde gå in. Aah good times. Jag tror att det var en sån där fridamattanbörje-kväll med tacos, en massa chips och en Johnny Depp-film.
Ska kolla bloggarna, sen får jag börja plugga så smått.
xxx ¶ 15:05
Har samhällsprov också, ett litet fjantkompendium på sex sidor på Sveriges statsskick. Imorn.
Och har blivit helt galet kär i en John Legend låt, It don't have to change. Den första låtinfatuation jag haft i år. Andra kända förälskelser är Hey Jude/Beatles, Poison Oak/Bright Eyes, I miss you/Marit Bergman, how come you don't call me/Alicia Keys, I'm a cuckoo/Belle and Sebastian, Mississippi kan vänta/Håkan Hellström, Blame it on my youth/jamie cullum, alla mot alla/kent, good night hollywood blvd/ryan adams etc...
Lyssnar på I'm a cuckoo nu, for old times sake så där. Den är så mkt ettan och radioprojektet för mig. Det var ungefär så jag gav upp komersiell radio och började lyssna på P3. It paid off ganska snabbt, för inom nån timme hörde jag I'm a cuckoo och blev kär. Jag visste inte hur man laddar ner låtar (jag vet fortfarande inte) och hörde inte namnet på gruppen. Sen nästa dag var jag på väg hem till Frida, klockan var la åtta eller ngt och det var januari och snön var som knakande puder och luften var alldeles krispig. Det var skitkallt, jag hade gått hemifrån och hade förlorat känseln i kinderna för länge sedan. Då hörde jag låten igen, och var tvungen att fortsätta upp till den blå kyrkan (glömmer jämt bort vad den heter) för att hinna lyssna på hela låten innan jag kunde gå in. Aah good times. Jag tror att det var en sån där fridamattanbörje-kväll med tacos, en massa chips och en Johnny Depp-film.
Ska kolla bloggarna, sen får jag börja plugga så smått.
xxx ¶ 15:05
